.

Visst ska man leva för dagen, för framtiden.
Men ibland stoppar minnen upp , hjärnan fastnar i det som var.
Tänk om jag hade gjort så, tänk om det hade blivit så?
Varför hände det där eller hur var det egentligen?

Några av dom finaste minnena jag har varade i ´en vecka´.

Jag säger inte det här med en underton av pessemism, det är bara sant..
Allting varar inte förevigt så man måste verkligen ta vara på sitt liv, sin vardag och människorna runt om kring.
Ni behöver inte oroa er för mig, jag kommer att bli riktigt gammal. Det är jag säker på.

Fick höra på jobbet idag att för att få ett riktigt bra liv så måste man älska sig själv först.
Det ligger faktiskt en poäng i dom orden, om man har en riktigt dålig dag så är det inte direkt som att folk dras till en. Däremot om man är överlycklig så vill ju folk vara en nära.
Det är ju mycke trevligare att umgås med en glad människa än en pessemist.
(Jag blir däremot ganska road av sånt)

Nu ska jag inte pladdra på mer :P
Bloggar mer senare eller imorgon.